kärleken

Folk kanske kan tycka att jag går in i ett nytt förhållande väldigt fort och undrar hur och varför detta kommer sig.
Jag har kanske inte direkt någon jätte bra eller förstålig förklaring.. Men Jag ska försöka formulera det lite kort på ett bra sätt här.
Mitt tidigare förhållande fungerade inte riktigt tillslut som ni kanske läst i tidigare inlägg. Och sånt händer. Visst så var detta kanske mer anat än att det bara sker helt random. För både Han och Jag visste och kände att det inte skulle funka mer. Beslutet var bådas.
I sommras var jag på en fest hos min vän och träffade där en väldigt speciell person. Och när vi började prata med varandra upptäcktes det snabbt att han var värligt lik migsjälv. Vi kunde skratta tillsammans, och skrattade åt samma saker. Han hade nästan exakt samma humor som mig och var väldigt rolig att prata med. Och när jag var med honom kunde jag visa direkt vem jag var. Att kunna vara sig själv från det första ögonblicket, det gjorde att saker och ting blev så sjukt bra. Och eftersom vi kunde vara så öppna och var så lika varandra gjorde det att vi lärde känna varandra ovanligt fort. När det sedan gick utför för mig och min dåvarande pojkvän och det tog slut kände jag redan honom väldigt bra. Han var som min bästa vän. Fast ändå mer än så. Jag kunde liksom lätta mitt hjärta hos honom. Han fanns där för mig när jag hade det som svårast. Han gav mig chansen att hitta tillbaka ifrån allt det svåra och jobbiga. Och jag blev så himla kär. Blev så sjukt kär i han som ville vara min från början. Och ja, nu har tiden gått ganska fort. Jag har liksom aldrig träffat någon som är som honom förut. Någon kille som man kan prata om allt mellan himmel och jord med. Någon som alltid, vad som än händer, står bakom än hela tiden, och det bästa av allt, någon som man kan ha så sjukt kul ihop med !
Att bli förälskad och kär i någon är inget man bestämmer själv. Man väljer inte heller när eller hur det ska ske. Det bara gör det. Och för mig, när jag minns anar det. Den där sjukt snygga personen på festen. Han som var så sjukt snäll och hade alla de bästa egenskaperna någonsin, Han med de vackraste ögonen man han tänka sig, har nu tagit sin plats i mitt hjärta. Och där kommer han, vad som än händer, alltid att finnas.

Du betyder så mycket för mig, att jag inte skulle kunna skriva ner det med ord. Det ända jag kan säga är:
Jag ska aldrig såra dig. Och jag ska göra allt för att du ska vara lycklig, för det förtjänar du.
 Jag älskar dig Dennis Sandahl.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0